Allt annat lika

Allt annat lika, användning inom nationalekonomi

Begreppet "ceteris paribus" (latin för "allt annat lika") innebär att alla andra relevanta faktorer antas vara oförändrade utöver den faktor som studeras. Detta antagande används för att isolera effekten av en enskild variabel och undersöka dess orsak-verkan-samband.

Genom att anta "ceteris paribus" kan nationalekonomer studera hur en förändring i en faktor, som till exempel räntan, påverkar andra ekonomiska variabler som konsumtion och investeringar, utan att ta hänsyn till simultana förändringar i andra faktorer.

Antagandet är en förenkling av verkligheten men gör det möjligt att konstruera hanterbara ekonomiska modeller och analyser. Nackdelen är att det inte fullständigt återspeglar de komplexa samspelen mellan olika faktorer i en verklig ekonomi.

Exempel på användning

Vid analys av hur en förändring i inkomstskatten påverkar konsumtionen kan man anta "allt annat lika". Detta innebär att man bortser från andra faktorer som också kan påverka konsumtionen, som ränteförändringar, förväntningar om framtiden, förmögenhet osv.

Man studerar då enbart effekten av inkomstskattens förändring på konsumtionen, med antagandet att alla andra relevanta faktorer hålls konstanta.

Om inkomstskatten sänks från 30% till 25% och konsumtionen ökar med 2%, kan man under antagandet "ceteris paribus" dra slutsatsen att just inkomstskattesänkningen ledde till den ökade konsumtionen på 2%.

Utan "allt annat lika"-antagandet skulle det vara mycket svårare att isolera just skatteförändringens effekt, eftersom alla andra faktorer som påverkar konsumtionen också skulle variera samtidigt i verkligheten.

Genom att temporärt bortse från alla andra variabler kan nationalekonomer renodlat studera orsakssamband mellan två specifika faktorer, vilket är en förenkling men ändå ger värdefull insikt.

Trots sina begränsningar är "ceteris paribus" ett centralt antagande inom de flesta grenar av nationalekonomi, inklusive makroekonomi, mikroekonomi och ekonometri.